Så klart att jag inte köpte en gammal Volvo i tron att den skulle vara cool eller vettig. Nä, det var mer slumpen som bidrog att det blev just denna gamla 142:a från -74. Ett akut behov skulle fyllas och annonsen på blocket väckte minne. Min första bil med nytaget körkort var just en vit -70:a. Hon döptes till "Gretchen" och gav mig många lyckliga mil.
"Gretchen 2" var från början vinröd, men hon var märkt av tidens tand och fick nya kläder i somras. Halvmatt, svart och med vita fälgar. Hon växer på mig! Hon får mig att gilla livet, med sina små besjälade nycker. Ständiga elfel som får reläer att låta som spastiska eltandborstar, vindrutetorkare i slowmotion och speedade blinkers. Men hon inger trygghet. I vintras startade hon i minus 31 grader och tog mig till jobbet, det ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar