Så där, då har man jobbat några
veckor och kan informera att jag fortfarande bor kvar på jobbet. Det
tar naturligtvis längre tid att färdigställa ett nytt hus än man
vad man alltid räknar med, optimismen räcker bara en bit nu går
det på vilja. Mest synd är det om stackars familjen Molin som
börjar se rätt tärda ut kan jag lova. Att bo på jobbet innebär
att man aldrig riktigt blir ledig, jobbkläderna blir fritidsklädsel
och sanning och säga får jag jobba hårt med arbetsmoralen.
Nu är jag på väg ner till Skåne för
en veckas utbildning som börjar på måndag så jag tänkte umgås
med son och bror i helgen, ska bli skönt med lite sällskap eftersom
chefen varit bortrest i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar